Långvarig smärta definieras som smärta som pågått under en tidsperiod på minst tre månader. Sjukgymnastliga behandlingsmetoder för detta tillstånd är många men få har stark Vetenskaplig evidens som kan ge tydliga riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnastiska behandlingsmetoder som nyttjas vid behandling av långvarig smärta och skäl till vald behandling inom vårdcentraler, privatklinker samt specialiserade smärtenheter. Metod: Webbenkäter skickades ut till 144 kliniska sjukgymnaster uppdelat på tre verksamhetsgrupper: smärtenhet, vårdcentral och privatklinik. Kliniskt verksamma sjukgymnaster arbetade främst med patientutbildning och fysisk träning i cirkulatoriskt syfte vid behandling av långvarig smärta.

Syftet med studien var att undersöka vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder för att förbättra gångförmågan efter stroke som har dokumenterats, med avseende på effekt efter behandlingen, bestående effekt samt vilken Vetenskaplig evidens som finns för dessa. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PEDro, AMED och CINAHL med sökorden physical therapy modalities, stroke och gait, samt exercise therapy, stroke och gait. Sökresultatet blev 295 träffar. Av dessa var 54 studier relevanta för studien. Behandlingsmetoder som hittades var el-stimulering, hemträning, botoxinjektioner i kombination med el-stimulering, gång på löparmatta, avlastad gång på löparmatta, gång på löparmatta i kombination med el- stimulering, robotträning, funktionell träning riktad mot nedre extremitet och gångförmågan, balansträning och styrketräning.

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.

Ända sedan 1800-talet har ?tennisarmbåge? eller lateral epicondylit som vi säger inom sjukvården idag varit ett begrepp. Etiologin är okänd, men det är troligt att det uppkommer genom överbelastning av det gemensamma muskelfästet för handledens extensorer som benämns den laterala epikondylen. Prevalensen i befolkningen är 1-3% dock något högre 19% hos män mellan 40-50 år. Det är vanligt med kombinationsbehandlingar för lateral epikondylit men det råder oenighet om vilken metod eller kombination som ger den bästa effekten.

Med sjukvårdens växande krav och krympande resurser blir det allt viktigare att ställa krav på vetenskaplig tillförlitlighet när det argumenteras för eller emot olika omvårdnadshandlingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med evidensbaserad omvårdnad genom följande specifika frågeställningar: Vilka möjligheter ser sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? och Vilka hinder finns för att implementera evidens i praktisk omvårdad? Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier under vardera frågeställning: be- tydelsen av utbildning och information för sjuksköterskor, betydelsen av stöd från ledning och kollegor, implementering av evidens kan leda till ökad vårdkvalitén, samt brist på resurser, brist på utbildning och brist på stöd. I resultatet framkom att det fanns behov av en arbetsmiljö som prioriterar forskning inom den kliniska verksamheten samt säkrar de resursbehov som presenterats.

Nationella riktlinjer finns dokumenterade i en handbok utgiven av Sveriges kommuner och landsting. I denna handbok finns de hygienregler beskrivna som ska gälla på våra operationsavdelningar. Syftet med studien är att kartlägga vilka hygienregler som gäller inom region Skånes nio opererande sjukhus och om det finns någon Vetenskaplig evidens bakom dessa regler. Metoden som har använts är en empirisk intervju med kvantitativ inriktning utifrån 17 halvstrukturerade frågor. Respondenterna var elva avdelningschefer/hygienansvarig på operationsavdelningar i region Skåne.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell Vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Introduktion: Den vanligaste orsaken till utvecklingsstörning är Downs syndrom (DS). Vid DS ses en rad olika funktionsnedsättningar, varav muskuloskelettala problem är vanligt. De muskuloskelettala problemen kan innefatta nedsatt muskelstyrka, hypotona muskler, ledlaxibilitet och felställningar i fötter och händer. Sjukgymnastens roll i habilitering av personer med DS är att stödja den motoriska utvecklingen, stimulera aktivering av rörelseförmågan samt stärka individernas muskulatur. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa den vetenskapliga litteraturen över sjukgymnastiska insatser för personer med DS samt sammanställa insatsernas evidens och effekt.

Syftet var att sammanställa vetenskaplig litteratur med avsikt att undersöka betydelsen av regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation av perifer venkateter (PVK) för att minska frekvensen och allvarlighetsgraden av tromboflebit hos vuxna patienter under sjukhusvistelse. Litteraturstudien utfördes systematiskt i sju steg enligt SBU (1993). Totalt inkluderades 10 studier efter databassökningar i PubMed, Cinahl och Cochrane Library. Studierna granskades av två oberoende bedömare utifrån ett modifierat granskningsprotokoll enligt Willman et al (2006) och evidensgraderades därefter. Resultatet visade motstridiga evidens avseende regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation gällande minskning av frekvens och allvarlighetsgrad av tromboflebit.

En legitimerad sjuksköterska är enligt lag skyldig att arbeta i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att arbeta evidensbaserat innebär att utföra omvårdnad med hög patientsäkerhet, på bästa vetenskapliga grund. En systematisk litteraturöversikt har gjorts med syfte att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av evidensbaserad omvårdnad. Utgångspunkten var tre frågeställningar: hur ser sjuksköterskors attityder till evidensbaserad omvårdnad ut idag, vad hindrar sjuksköterskan från att leda en omvårdnad byggd på evidens samt vad möjliggör för sjuksköterskan att leda en omvårdnad byggd på evidens? Resultatet visade att sjuksköterskor är ointresserade och oförstående till begreppet evidens.

Inom all instutitionsvård är inaktivitet, tristess och ensamhet vanligt förekommande och dessutom är sjukhusavdelningar eller vårdhem en miljö i vilken det är svårt att bli sedd och lyssnad till. Att känna lugn och trygghet är en förutsättning för att kunna upprätthålla välbefinnande och beröring är ett grundläggande basbehov hos alla människor. Djur har sedan urminnes tider tillfredsställt människans behov av trygghet, lugn och närhet och de gör det än idag. Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för om sällskapsdjur har effekt på välbefinnandet hos äldre personer i särskilt boende eller inneliggande på vårdavdelning. Metoden som användes var vetenskaplig systematisk litteraturstudie där tio artiklar ingick.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med diagnosen depression. Designen för denna studie är en litteraturöversikt och baseras på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar som analyserats och presenterats. Metoden valdes för att kartlägga det aktuella kunskapsläget inom området. Data samlades in genom sökning i databaser men också via manuell säkning. Efter granskning valdes 12 artiklar ut att ingå i litteraturöversikten.

Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och kostar samhället mycket pengar i form av utebliven arbetskraft och sjukvårdskostnader. Den traditionella behandlingen med analgetika har vista sig ha motsägande resultat vid behandling av spänningshuvudvärk och kan leda till läkemedelsberoende samt ge biverkningar. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga de sjukgymnastiska behandlingsmetoder som finns att tillgå vid spänningshuvudvärk samt värdera deras effekt. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar som behandlade sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid spänningshuvudvärk. Behandlingsmetoderna var akupunktur, avslappning, el-akupunktur, kombinerad sjukgymnastik, manipulation samt massage.

Iliotibialt friktions syndrom (ITFS) är en av de vanligaste överbelastningsskadorna som drabbar knäet. Traditionellt har skadan betraktats som ett friktionssyndrom, senare studier har dock hävdat att en kompression av underliggande fettvävnad är orsaken till diagnosen. Etiologin och patologin bakom diagnosen har därmed inte kunnat fastställas. Kliniskt tillämpas stretching, styrketräning av höftabuktorer, neuromuskulär korrigering och myofaschiella behandlingsmetoder i rehabiliteringen av ITFS. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa det vetenskapliga underlaget för behandlingsmetoder vid iliotibialt friktions syndrom.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.